Sagolika Svalbard

Dag ett. Jag kan knappt förstå att vi är här. Vi landade här i Longerbyen, Svalbard, vid tre tiden idag. Det fantastiska började redan i flygplanet när Svalbards vita glaciärlandskap plötslig sträckte ut sig nedanför oss och piloten ropar ut i högtalarna att man ibland kan se isbjörnar från flygplanet. Nu finns det ingenting mellan mig och nordpolen. Gruppen är underbar och här är kallt, rätt öde, halvsoligt och grymt vackert. Luften är fräschare än någonting jag någonsin upplevt och då har jag ändå vuxit upp i fjällen. Dagen har varit spännande och jag känner mig otroligt motiverad och spänd inför dessa, nästan, två veckor här uppe. Idag har vi lyssnat på Aira, som är norsk same och ett så kallat klimatvittne, nästan tårögd berättade han med hela sin själ hur han sedan mitten av 80 talet bevittnat att någonting annorlunda händer med klimatet och hur det blivit svårare och svårare att livnära sig som renskötare.

 

Vi har idag nog med kunskap om hur klimatet förändras för att kunna handla, kunskap vi kommer att få ta del av under dessa dagar. Så nu är det verkligen upp tills oss, speciellt min, den yngre generationen, att se till att vi börjar förändra saker och ting. Vaknar upp och tar ansvar och vi har inte all tid i världen på oss, för allt händer verkligen här och nu, runt omkring oss.

 

Imorgon vid kl 16:00 kliver vi på båten och beger oss ytterligare norrut. Ny kunskap och nya äventyr. Here we go!

~ av nannymaja den juni 10, 2008.