Sista dagen på båten
Jag känner mig utmattad men glad.
Vi har varit ute på vår sista expedition, ätit vår sista middag, tackat alla underbara människor som gjort denna resa möjlig och så otroligt minnesvärd.
Vi har besökt den mest öde forskningsstationen i hela arktisk tror jag. En polsk forskningsstation där ett gäng polska forskare bor och forskar året runt. De får matleverans 2 ggr per år, på sommaren tar de vatten från en bäck och på vintern smälter de snö och is. 4 månader om året lever de i konstant mörker och de hade nog inte sett någon människa av det kvinnliga könet på väldigt väldigt länge. De hade 4 gigantiska draghundar (greenlanders) som isbjörnsalarm.
Under kvällen har jag haft ett underbart samtal med Solitair, den sjukt grymma kommunikatören som förgyllt våra sista två dagar här. Vi pratade om allt från bok agenter till att emellanåt tillägna sig själv några -sitta-hemma-och-inte-bry-sig-om-någonting-dagar. Vi såg även en till isbjörn idag, fast på några kilometers håll, vi kom däremot desto närmare 2 sälar. Jag har känt mig överväldigad och rätt förvirrad större delen av början av denna resa men idag har allt fallit på plats (lagom till slutet av resan). Jag har hittat tillbaka till hela mig själv och all min motivation och passion, det känns som att jag kan flytta berg.
Nu ska jag snart sova min sista natt på denna båt.
